Här är ett klipp som är ganska kul. En sommarkväll 2007 på kajen, jag var redan då rebell och vägrade (...ingen försökte tvinga mig, men att använda ett starkt språk är nyckeln till framgång) gå på niornas bal. I stället hängde jag med mina coola gymnasiekompisar på kajen och gjorde cool stuff.
GYLLENE OBSERVATIONER
1. Sigrids koncentration, hon spelade denna låt hela kvällen
2. Jag som i en flyktig stund av desperation och exaltation utropar "IGEN?!"
3. Min odödliga line "kan du inte spela meanwhilewe'rewalking, man får känna som om man är med i spiderman tre"
4. Mitt försök till pose, omedveten om film-mode
5. Marias pose
7 kommentarer:
pubisluggen får typ 1/2 sekund i rampljuset.
Sigrid spelade den här låten konstant i kanske 2 veckor om jag inte minns fel. Hon tog sig aldrig till slutet.
Gulle-lockar!
Mary: Ja, men nagerst vad sweet den var.
Anna: STÖRIGT, men också varckert.
FRN: Som självaste guldlockn!
Åhhhh jag dör!!! JAG KÄNNER SÅ MYCKET KÄRLEK JUST NU. nu ligger jag ensam i min säng i fosterställning och kramar våra minnen
Sig: Auh jag vet! Små kärleksbarn födda i skogen, vi borde bli berättade om. I dokumentärfilm.
Men sweetieeee!
Skicka en kommentar