Nästa år! - Ett epos

Nästa år ska jag sluta med alla dåliga vanor. Jag ska bli mer aktiv politiskt. Jag ska rädda kattungar och ge hus åt hemlösa. Jag ska råna en rik person. Jag ska bli polis. Jag ska äta avocado till frukost. Jag ska bli lärling åt Anna Skipper. Jag ska döda någon. Jag ska krossa patriarkatet och kapitalismen. Jag ska komma med en lösning till klimatproblemet. Jag ska bilda en världsregering. Jag ska bli designer. Jag ska köpa lägenhet i Paris. Jag ska måla tavlor. Jag ska jobba som kommunalsekreterare. Jag ska jobba som hallick. Jag ska laga makaroner till mina barn. Jag ska köpa en pitbull. Jag ska åka buss. Jag ska planka på en konsert. Jag ska ta tunga droger. Jag ska bilda ett parti. Jag ska jobba med datorer. Jag ska lära mig allt om båtar. Jag ska lära mig allt om hästar. Jag ska jobba på slakteri. Jag ska skotta snö. Jag ska slå mina barn och min fru. Jag ska göra konst av stålull.

Nej, det där var minsann inget epos. Det var bara det jag kom att tänka på när jag visualiserade andra människors nyårslöften.
Nästa år ska jag fylla nitton, ett till år av osjälvständig alkoholkonsumtion. Jag känner mig oinspirerad. Men i verkliga livet är jag på G, i kväll firar vi att 2009 blir ett år i historien. Eller vadfaaan, jag vet aldrig vad jag ska fira och inte. Jag är så förvirrad. Grattis eller vae, alltså...ja, glatt nytt år...kul! Fira! Nu går jag och klär mig i krås. Vi ses på andra sidan!

Teatraliska hälsningar,
Mamma

Kristi blod utgjutet

God eftermiddag.
Jag är i Umeå!! JA! Jag har varit här i två veckor, precis. Jag har hunnit vara odräglig på minst tre ställen, druckit oberäkneliga koppar kaffe på biblotekscafeét, hängt med familj och vänner, checkat in Umeå, sett 3D-bio och åkt buss själv (alltså varit den enda i hela bussen, det här med att måsta åka med mamma och pappa är jag över)
Idag är det lördag och min digitala Mac Matt Macnamara-klocka visar siffrorna 16.43. Denna dag kallas annandagen, och den har mest troligt någon koppling till Kristus, Tyskland eller till årets skörd. På annandagen vill jag dricka vin med mina vänner och sedan gå och dansa till bra musik. Tyvärr är vi i Umeå, och det finns vissa brister i nattlivet. En liten brist är att jag är bannlyst från "alla" ställen på grund av min ringa ålder. De ironiska- och arroganta hartassar som jag slängde in signalerar att det inte finns så många ställen att gå till i Umeå i kväll. Därför återstår det att se vad som sker denna natt i dekadensens tecken.
Jag hoppas att er kväll blir skojs, och att ni kommer ihåg att inte vanhelga kristus.

Hejdå

LEGENDEN!!!

God Jul

Moa - Repeat

Jag när jag är sugen på att gå på fest, samhället som retas med restriktioner

Moa - The retreat

Ni när ni fattar att jag inte kommer skriva på Rigshospitalet så mycket under jul, samhället som filmar och hånar er

Moa - Återkomsten

Jag när jag hör spotifyreklam, samhället som håller mig tillbaka

Information

Efter att ha lagt upp en enkät här på hemsidan känner vi på RH att vi fått en mycket bättre inblick Era liv, kära besökare. Enligt statistiken vill 50 % av Sveriges befolkning dö av svinifluensavaccinet/neurologisk skada, medan 50 % väljer att dö av "inget". 10 % svarar att de helst skulle vilja dö av svininfluensan. Denna undersökning kommer mest troligt att dyka upp i expressen i morgon, under rubriken 50 % av Sveriges befolkning säger att de hellre dör av vaccinet. Vi på Rigshospitalet är glada att ni deltog, eftersom Chief of Medicin inte har haft tid/energi att skriva något här de senaste dagarna.

Ps. Jag ska sluta skiva "vi", det är bara ett spex! Oroa er inte. Jag har inte ännu blivit schitzofren. Det är ni som inte har någon humor, era patrask. Ds.

Mysiga hälsningar,
Moa, Chief of Medicin

Ps. visst är det förJÄVLA mycket reklam på spotify nu? jag vill döda någon, förbannade satans reklamfanskap. Ds.

Kollektiv bestraffning

Denna video går ut till alla som inte svarar på RH's enkät:


Nu ska jag äta mat som är en vecka gammal, det här kan bli en kul kväll.

Enkät/undersökning

För att Rigshospitalet ska få bättre inblick i besökarnas liv kommer vi att börja med enkäter här på hemsidan. Avsätt gärna en minut eller två till att svara!

Väl mött,
Moa Lundqvist, Chief of Medicin

Moa creative studios

Jag var tvungen att ta bort föregående inlägg, eftersom jag blev så fruktansvärt förvirrad av det. Idag har jag fått svininfluensan och befinner mig i mitt hem med en lagom dos feber. Jag har skapat en ateljé på mitt golv, och kan roa mig med att rita så jag överlever hemmavistelse. VI SES

Organiserat kaos i Moa Creative Studios (MCS)


Två vykort från Bath, en hunn samt svea rikes framtid skänker inspiration i skapandet.

Dagens hatkärlek: gamla

Jag har en väldigt komplex relation till alla i åldersgruppen 70-90 år. Det kan bero på att jag aldrig haft gamlingar i släkten, eller så beror det på att de flesta gamla är ganska suspekta. Idag skulle jag köpa pengar till mobilen, och till min glädje fann jag en kort kö. Just när jag skulle inhandla min vara tassade en gammal tant fram till kassörskan "jou, du, jag köpte denna skinka va...den skulle kosta sjuttiofyraånitti, men sen kollade jag på kvittot va...å här står det att den kostade åttio kronor." Den gamla tanten höll fram en ådrig och skakig hand med ett kvitto och smackade bistert. Jag log ett psykotiskt leende eftersom jag direkt insåg att den korta kön just blivit den längsta kön i världen. Kassörskan log ett lika psykotiskt leende och sa "den hela skinkan? jag tror att den ska kosta åttio kronor". Tanten: "neä...sjuttiofyraånitti..." Kassörskan vidhöll sitt obehagliga leende och tog upp telefonen. Jag stirrade ut i luften och försökte att inte skrika "BORT! BORT! GÅ HÄRIFRÅN SNÅLA KÄRRING!!". Tanten smackade ännu mer och rättade till sin vita, luddiga hatt. Efter fem minuters överläggning via telefon sa kassörskan "den hela skinkan kostar åttio kronor". Tanten stirrade på sitt kvitto och såg misstänksam ut. Då slog det till -gamlingkärleken. Jag tittade på tanten och tänkte "men älskling, du vill ju bara ha dina fem kronor, varför är välden så orättvis och ful? Varför kan de inte bara ge dig rätt? Så att du kan få din femkrona och vara glad?" Men innan jag själv hunnit brusa upp och skrika "GE NA FEMKRONAN, HÄXA!" till kassörskan öppnade en annan kassa och jag förflyttade mig dit. Bakom mig hörde jag tantens envisa argument "den skulle kosta sjuttiofyraånitti...inte åttio...va..." Jag gick från coop med en tår i ögat och en obeveklig känsla av hatkärlek.

Mvh,
Moa

Hitta din motivation

Vid skymningen ska jag ståuppa på Oslipat. Jag är ganska nervig. Men mest exalterad.
Kvällens pepplåt och motivation:


Steklovata går aldrig ur tiden.
Önska mig lycka till nu, eller gör inte det. Bestäm själva! Jag kan inte gör allt åt er. Skärpning.

Folk gillar ju att skratta, och då är jag där

HEJ!
Ungdomar! Giget i Lund gick bra, det var rätt lite folk men trevlig stämning och roliga människor. Idag fick jag veta att jag får hoppa in och köra på oslipat i morgon, vilket känns spännande, alltså EXCITING. Nu ska jag öva lite och plugga, för jag studerar ju trots allt. Jag lämnar er med ett youtubeklipp som jag lagt upp en gång förut också, men jag skulle kunna lägga upp det varje dag och ni skulle inte kunna göra någonting. Skaffa en egen blogg om ni är så jävla fyndiga!

Det är en leten mus

We are the knights who say "WHO'S SEXIST?"

År 1964 föddes ett litet barn i Katrineholm, föga anade barnet att könsorganet han tilldelats av självaste Herren Gud skulle bana väg för enorm succé. Det lilla barnet blev tilldelat namnet Robert.
Några år senare, den 23 april 1991, föddes det vackra barnet Moa Lundqvist. Aldrig hade världen sett något så fantastiskt! Profeter spådde hennes direkta framgång! Men plötsligt kom insikten över dem -Inte kan detta barn spås framgång! Hon är född med äggstockar! Profeten Man McMans ansikte förvreds i en knasig min, -vad tänkte vi bröder, en framgångsfull äggstocksmänniska? Alla femtiotre profeter skrattade åt sitt fåniga misstag. -Äggstockar..! Skrattade Mans du Man medan han smekte Man McMans mustasch, aldrig ska vi påstå något så löjligt igen.
Samma år som Moa föddes gick Robert med i vad som skulle komma att bli "Sveriges kanske bästa humorgrupp". Robert och hans mansvänner döpte gruppen till "Killinggänget".
Moa växte upp och fick i sina tidiga tonår ta del av det humoristiska utbud som bjöds hennes outvecklade hjärna, -Var får de allt ifrån? skrekskrattade Moa och hennes vänner åt Killinggängets upptåg, -aldrig att vi skulle kunna komma på något så fantastiskt! Jisses vad de stojar! Vännerna funderade aldrig, inte för en sekund, över varför alla på tv och främst alla som skojsade var födda med testiklar. Och varför skulle de ha funderat? Svaret fanns ju där hela tiden! Men det var inte förrän år 2009 som Killinggängets Översteget skulle ta steget och berätta, verkligen berätta, för alla i landet varför majoriteten av alla humoristiska individer är födda med penis och pung.
Det var den 28 november som Moa fick ta del av berättelsen om HumorVärlden. Hon kom hem till åsynen av en sprillans fräsch Sydsvenska på bordet, och framsidan pryddes av budskapet om intervjun med Robert Gustafsson på sida nummer sex i del B av tidningen. Moa öppnade intresserat tidningen och medan hon förtärde ett giftbesprutat äpple vid namn Royal Gala vandrade hennes kvinnoögon över texten i intervjun. Hon stannade upp.
Den sjunde frågan löd "Vad skulle det innebära om en kvinna ingick i Killinggänget?" Och Roberts svar:
"Ingen aning. Jag tror inte hon skulle bli så långvarig. Hon skulle säga tack och hej. Vi har en massa interna spelregler som är så etablerade och... genuint manliga. Då menar jag inte hockey-och-bastu-snack. Vi är rätt så kvinnliga, men med manliga förtecken. Vi pratar mycket känslor. Vi är öppna och ärliga och rätt så raka och hårda. Produktionsinriktade."

LÅT MIG BRYTA IN HÄR. SAGAN ÄR SLUT OCH VERKLIGHETEN KRÄVER SITT UTRYMME. ROBERT, VAD SÄGER DU?! VAD I HEVETE SÄGER DU ROBERT? Robert säger att en kvinna inte skulle vilja vara med i Killinggänget, efter som de är genuint manliga. De är dock inte manliga på det vis att de snackar bastusnack (som förövrigt är vad? "...öööh jag satte på nå brud häromdan" eller? säg mig vad är bastusnack?) Killinggänget är KVINNLIGA men med MANLIGA förtecken (?) Är det bara jag som misstänker att Robert inte har en jevla aning om vad han snackar om? Snälla Mr. Gustafsson definera Manligt och Kvinnligt åt mig.
Vidare i intervjun finner jag följande citat:
"Det skulle bli konstigt med en tjej och fem killar. Om hon inte var chef, då skulle det funka! Då kan man gå hem och säga "jävla subba till major, den där Greta Lövkvist", och så ha den distansen där som en säkerhetsventil."

Jaha Robert! Så en kvinna som chef, någon som vaktar småpojkarna, som givetvis INTE skämtar men som bossar och är den ansvarstagande och tråkiga subban, DET skulle ni kunna tänka er, vad bra! En säkerhetsventil till den obehagliga kvinna som äntrat er borg av testosteron. (ROBERT, DU ÄR 44 ÅR!)

Intervjun går vidare, och på frågan "Något måste det ju vara som gör att humor, tydligen, förväntas i första hand från män. Vad?" Svarar Robert Gustafsson:
"Jag är så trött på hela den där genusdebatten. Trött så man kräks. Varför är det män som måste befrukta och kvinnan som måste ha ägg när ett barn ska bli till? Därför att det finns en tanke med det. Det finns nedärvda saker som inte bara gäller befruktning och könsroller. Tänk simultanförmåga! Bara en sån sak: Om kvinnor är bättre på något, då ifrågasätts inte det. Tänk på hur länge jorden har funnits. Så här, en meter säger vi på en skala. Då har människan funnits mindre än en centimeter. Vi har ju just börjat. Så det är kanske inte så jättekonstigt att...

...vissa saker hänger med?

Just det. Och det kan vara en så enkel sak som att kvinnor ofta inte är lika roliga. De har inte behövt använda humor för att hävda sig, humor som vapen, tuppfäktning, fåfänga... Sådana saker. Män har tränat och tävlat längre. Därför är män fortfarande ofta roligare. Tyvärr. Men det händer grejer. Mia och Klara till exempel är ju både bra och fantastiskt roliga."

Låt mig...andas. För detta är så vidriga och genomsexistiska åsikter som kära Rob för fram att jag knappt tror mina jävla ögon. Det finns så många fel här, och mitt inlägg är redan trehundra meter långt. Men för det första: ROBERT, ingen bryr sig om du är trött på genusdebatten. Det finns miljoner människor som blir förtryckta, våldtagna, trakasserade och som inte får samma möjligheter som du och dina killinghomies får beroende på kön, etnicitet, social klass etc. Detta är ingenting du kan "vara så trött att man kräks" (notera grammatiken) på eftersom du i allra högsta grad bidrar med din vit-medelålders-mans-del, som är enormt omfattande då du dessutom är känd. Sen Robert, menar du att simultanförmåga är något vi föds med? Var har du läst det? I Jagärentjockman_medförmyckettid_somvillslåminkvinna's avhandling från 1872? Och hör här: om "kvinnor" generellt sett är bättre än "män" inom något område värderas det inte lika högt och uppmärksammas inte. Om en kvinna är bra på något som traditionellt sett varit en manssyssla blir hon nedtryckt och ifrågasatt på ett sätt du nog aldrig kommer få känna på. AND THE FINAL TOUCH: "EN SÅ ENKEL SAK ATT KVINNOR OFTA INTE ÄR LIKA ROLIGA" ...Robert. Vännen. Har du hört talas om patriarkatet? Läs lite om det vettja! Då kanske du förstår att det inte är så enkelt att kvinnor inte är lika roliga för att de inte har "tuppfäktats" utan för att denna värld styrts av män i drygt tvåtusen år och de med vagina har blivit förtryckta och aldrig givits chansen att synas. De har inte varit tråkigare än de med kuk, de har bara inte fått synas. Är du men mig här Robby? Och sen Mia och Klara, de är fantastiska, det är en skam att du tar med dem i ett så i övrigt vidrigt citat. De är inte roliga för att de är kvinnor, de är roliga för att de är fantastiska människor, medan du Robert i mångt och mycket är rolig för att du är man.

Nu slutar jag. Robert, om du läser det här (...läser du Kvinnobloggar? eller är de för Kvinnliga?) så vill jag bara säga till dig: skärp dig. Läs något som inte är skrivet av en sexist och återkom till mig med samlade reflektioner. Till er andra: har ni läst så här långt är jag imponerad. Det var värt det eller hur? Klimax var fantastiskt...shit. Men nu drar jag, jag ringer.

Ljudbok - inte bara för analfabeter!

Idag har jag lyssnat på ljudbok, FRUKTANSVÄRT mycket. Flera timmar. Likaså igår. Jag lyssnar och lyssnar. Och dricker ohämmat stora mängder kaffe. Samt äter mandariner på ett lite för detaljerat vis. Men jag trivs, även om jag inte riktigt vet vem jag är, vars jag är eller vilken dag/vecka/månad det är längre. Så jag kan tipsa om att lyssna på ljudbok...ljudbok ungdomar, det är det nya hippa. Ljudbok. Lyssna på en sån. En bok - fast du slipper läsa! Du behöver inte ens kunna läsa. Bara lyssna på ljudboken. Ljudböcker, hörrni, visst är dom härliga? Idag lyssnade jag på min ljudbok. Ojoj, vad bra den är! Ljudböcker är hemskt spännande, om det är en bra story från början, vill säga. Ljudböcker är riktigt skojs, ungdomar. Lyssna lite på en ljudbok! En ljudbok, där har vi något som alla kan relatera till. Ljudbok. Nu ska jag lyssna på en sådär...ljudbok. En bok inläst med ljud, så att en slipper läsa. Ljudbok! Det ska jag lyssna till nu. Vad härligt det blir med ljudbok! Jag behöver inte läsa själv ens en gång - jag bara lyssnar! Så fantastiskt! Någon annan har talat in en bok, så att det blir till ljud som jag kan lyssna på. En ljudbok. Där har vi det.

The Room

Mitt förra inlägg fick noll kommentarer, vilket givetvis är en skymf mot både mig personligen och mot företaget rigshospitalet.blogspot.com. Våga inte bete er så här respektlöst mot mig! Påföljderna kommer nämligen att bli katastrofala.
I min källare har jag byggt ett rum, som i folkmun benämns som "The Room." Det är ett litet rum, endast 25 kvadratmeter och lågt till tak, men där inne ryms allt jag behöver. Fyra blåtapetserade väggar med stjärnbård, ett sterilt kakelgolv och tre glödlampor utgör grundstommen i mitt sparsmakade gryt. Ett bord i rostfritt stål samt trettiotalet glasbehållare står i mitten av rummet, och längs väggarna har jag placerat diverse burar där jag förvarar mina försöksobjekt. Sedan 1997, när jag var sex år gammal, har jag försökt skapa ett virus så kraftfullt att det ska kunna utrota mänskligheten inom 24 timmar. Genom att blanda fosfolipidhormon med rhabdovirus har jag lyckats skapa ett virus som kan ta död på alla människor födda mellan 1932 och 1933 (och som sedan innan lider av cancer, hiv eller polio.) Idag när jag insåg att mitt fantastiska, innehållsrika inlägg "At the gates of Torso", fått NOLL kommentarer, fick jag ved på min brasa av förtret och gick ner till The Room för att tillsätta den slutliga ingrediensen i min formel. Det kunde jag inte göra, eftersom jag inte vet vilken den sista ingrediensen är. Jag har dock en föraning om att den sista ingrediensen har någon koppling till djur...kanske sälfett...Sälinfluensan...kan bli virusets namn. När ni sedan smittats och ligger och svettas i feberns dödliga töcken kommer ni krypa tillbaka till rigshospitalet och be, BE om nåd. Då kommer jag hålla fram botemedlet (späck), och fråga: varför kommenterade du inte mitt inlägg "At the gates of Torso?". De med giltiga svar som "min farfar låg på dödsbädden" eller "jag hade vinterkräksjuka" eller "mitt internet fungerade inte", får botemedlet medan ni andra...inte får det.

At the gates of Torso

Vem anade vallgrav och businesscenter

Nu borde jag sova och gå upp till skolan ordentligt i morrn, men jag gör annat. Detta tycks vara mitt livs lott. Hejdå sömn och effektivitet. Hej förlorade vad och framtidskval.
Adios lovers, vi ses säkert på stan.

Tattoine

HELÅ GURLS'N'BOYS.
Jag är sugen på att tatuera mig. Mycket, mycket, mycket peppad på att besudla min kropp med bläck som aldrig, ALDRIG går bort. Fyfänn vad skojs. Nu måste jag leta motiv, vilket är svårt. Kanske kan få lite inspiration genom LAink, där är dom ju på G.

Här är min tatuering (jag är också med på bilden) som Amanda gjort. Den tycker jag oerhört mycket om.
Pappas kommentar var dock: "står det Moa eller?".

Nu tänkte jag plugga. Men det är inte så kul. Därför gör jag det kanske inte. Eller så gör jag det.

Från mig till mig

A HUMBLE GIFT

Ibland när jag behöver boosta mitt självförtroende gör jag en liten film till mig själv och sedan tänker jag mig att det står "tack för att du finns" på slutet.

Dra lärdom

Maria är i stan, hittills har vi haft det riktigt bra. Vi har bara haft en konflikt, och det var när Maria sa att jag var skelis på en gammal bild som jag naivt visade upp för henne. "Vad skelis du är på bilden" sa Maria, "Jag är väl inte skelis här? Är du störd? Vaddå skelis? Det här är väl för fan inte skelis?" skrek jag upprört och pekade på mina ögon. "Jo, det ena ögat tittar fram och det andra åt sidan" fortsatte Maria, som uppenbarligen inte förstått att hon ensam låg bakom den dåliga stämningen. "Jag är INTE skelis här, för helvete Maria. Titta! Är du dum i huvudet? Du är dum i huvudet. Fan också. Jag är INTE skelis" sa jag och vände ryggen mot Maria som nonchalant fortsatte redigera sin grafiskdesign-uppgift. Nu har vi rett ut konflikten genom att gemensamt skratta åt namnet "titmouse" och här i hemmet råder harmoni igen.

Idag har jag hunnit vara hos tandläkaren. Tandläkaren sa att jag borde köpa en specialtandborste åt mina nya tänder, alltså visdomständerna. Hon sa också att det är viktigt att en borstar tänderna ordentligt. Jag sa att jag brukar göra det, tandläkaren nickade och sa sen att jag har två hål och och ganska många som snart kommer bli till hål. Jag nickade. Idag har jag också fått ett telefonsamtal från skolan, eftersom jag glömde säga till dom att jag var och lärde mig sköta tänder. Skolan meddelade att jag har 24% frånvaro och att det inte är jättebra.
Sammanfattning:
Idag har jag lärt mig tre saker, 1. Visa inte en bild där du uppenbarligen INTE är skelis för maria, för hon kommer ändå säga att du är det fastän du såklart vet att du inte är skelis, för sånt syns ju och då visar en ju inte bilden, om en är skelis på bilden alltså (vilket jag inte var). 2. Borsta tänderna ganska mycket annars får du hål i dom. 3. Gå i skolan

TITMOUSE! TITMOUSE!

Fyra grejer bara

Jag ska köpa skor, det gör mig nervös. Vilka skor ska jag köpa, undrar jag. Kanske de låga kängorna, tänker jag. Men så finns en risk att de känns klumpiga, tänker jag sen.

Idag har jag varit i Lund, det var myzigt. Lund är en stad med jättemånga attraktiva byggnader, därför vill jag bo i Lund någon dag. Om jag blir rik alltså.

I morgon kommer Maria hit och hälsar på, det gör mig väldigt glad. Vi ska gå på utflykt till turning torso. Vi kanske ska göra andra kul grejer också.

Också en sista sak innan jag går


Nittiotalet!

Jul och annat

Hejj alla söta :). idag har jag massor att göra!! Så ja hinner egentligen inte blogga, men prioriterar er framför massa tråk :P måste bla plugga och annat! skit tråkigt!
HAHAHA, jag skrattar åt mitt eget geni, för om inte jag gör det - vem gör det då? Ingen. Alltså precis som om jag inte skrattade själv.
HAHAHA, jag skrattar ännu en gång åt mitt geni. (...säger en ens så? "mitt geni". Inte så jävla genius att inte veta hur en säger det korrekt)

Jag har julpyntat mitt "studentrum", som jag kallar det för att verka cool. Jag har också tänkt på julen, min tanke: om jag får familj någon gång, då ska jag hitta på massa egna traditioner. Till exempel ska vi fira sankta pudl, kolla på youtubklipp och äta paj (varför nu paj är det godaste jag kan tänka mig, det måste väl finnas annat?) I alla fall, jag tror att det blir kul. Eller så blir mina barn mentalpatienter... Jag tror att det blir kul.


Jul!

Ägd

Nu hoppas jag att ni har firat hela helgen och ligger utslagna med vätskebrist och kallsvettiga pannor. Jag har firat! Jag har varit på G! Tyvärr blev jag ägd igår kväll. Ägd av mig själv. Jag tog det lite tveksamma initiativet att använda min relativt nya och ganska fula väska som trasa. Medan jag torkade lite vin med väskan sa jag "jag kommer inte ångra mig...det är batik". Jag kan säga som så att jag idag inte uppskattar denna "batik" riktigt lika mycket som jag trodde att jag skulle göra. Tur dock att kvällen i övrigt var fräsch, annars skulle jag kanske sörja min väska idag. Eller nä, den var ändå ful.

MEN NU NI! Kommer scoopet, idag när jag tittade närmre på fläcken såg jag att det var Simone De Beauvoir som dykt upp i form av vinfläck! Från och med idag är alltså feminismen också en religion.

Simone! HON HAR TALAT TILL OSS!

För att inte skapa hysteri när jag går ut med väskan kladdade jag över Simone. Nu tror alla att jag bara är ett random med förkärlek till dekadent "textilkonst"
Hejdå!!

ps. jag ska köpa en ny väska...men det kan dröja ds.

NU FIRAR VI!

IDAG! IDAG! IDAG! Ska vi fira, för rigshospitalets hundrade inlägg skrivs just i denna stund!! VILKEN MAGISK DAG, VA?! I kväll firar alla RIGSHOSPITALETONEHUNDRED genom att dricka tetrapacksvin och ta alvedon! Inte en nykter RH-läsare så långt ögat kan nå (JA! NI LÄSTE RÄTT: FRÅN OCH MED I DAG HAR RIGSHOSPITALET EN EGEN FÖRKORTNING!) Det kommer bli mäktigt! Tänk att vi skulle få dela något sånt här! Jag och...ni...Justdet! IDAG måste ni kommentera! JA, NI LÄSTE RÄTT, NI MÅSTE SKRIVA EN KOMMENTAR! Gör det bara, för jag vettefään vilka som nosar på denna gudomliga parfym som kallas rigshospitalet!
Om du känner dig nervös över att skriva till självaste författaren till denna oas av briljans, kopiera bara det här: Hej. Jag är en person som läster din intelligenta blogg och är beroende! Dina ord är som en rofylld visa framförd av Ernst Kirchsteiger, de dämpar min ångest och får mig att gå framåt även i de mörkaste stunderna. Det rigshospitalet betyder för mig går inte att beskriva i ord, tack för att du finns! Ett leende på läpparna varje dag - tack vare Rigshospitalet.blogspot.com.

Get crazy nu ungdomar!


Firar RH's hundrade inlägg från graven/Danmark!


Firar RH's hundrade inlägg med hjälp av festiv hatt!

Firar RH's hundrade inlägg genom att fånga en kanin!

Jutubar kul jur

Idag har jag pluggat duktigt och har nu fritid. Jag är dock för trött för att göra något ordentligt, jag roar mig med youtube. Och det är inte så dåligt. Kanske plockar fram ljudboken senare också, vene.


Our guinea pig Nilla turned 3 years old on July 4, 2006. Watch as she blows out her candle and makes a wish for more parsley

Fotografiet

Kolla in den här gamla bilden jag hittade på mormors vind, den är nog från -96. Idag när jag försökte rama in den såg jag att det var något i bakgrunden. Jag scannade in bilden, omformaterade den och sen zoomade jag in ordentligt. Ser ni vad jag ser? Någon står helt klart där. Men varför?

Om äpplen

Jag sköljer inte alltid mina äpplen. Nej, jag gör inte det. Ibland bara andas jag på äpplet och gnuggar lite med tröjärmen och tänker "det är väl inte så farligt med lite skit". Sen äter jag äpplet. "Vad härligt gott och fresh" kanske jag tänker när jag äter äpplet.

På detta vis har jag förhållit mig till äpplen. Fram till igår.

Jag var på COOP och veckohandlade (vuxenpoäng! jag är nu uppe i 339 av samtliga 340!) Jag skulle köpa äpplen, jag stod och stirrade med psykotisk blick på äpplena för att se om jag med ögats kraft kunde avgöra om de smakade mjöl eller freshness. Vid min sida ställde sig en tant. Hon stirrade, precis som jag, på äpplena en stund. Vi stod där i symbios. Plötsligt tog tanten hela äpple-checkar-grejen ett steg längre. Hon började, med sina små rynkiga händer, klämma på alla äpplen som hon kom åt. Ivrigt! Ivrigt klämde hon. Jag blev nervös, är detta ett socialt accepterat beteende? Tänkte jag. Jag började plocka ner de oskändade äpplena i min påse när tanten plötsligt tog ännu ett steg i underlig riktning. Hon grabbade tag i ett äpple i taget, och luktade på det. Ordentligt. Ordentligt luktade hon. SCHNUUU, lät det när hon luktade på äpple efter äpple. Jag gick med ett nervöst leende mot apelsinerna.

Idag sköljer jag mina äpplen.

Nostalgica Nervosa

Lördag: jag stannar i sängen med Jemaine. Alltså min externa hårddisk. På den finns tusentals bilder som jag nu går igenom, jag riktigt dyker ner i nostalgiträsket. Egentligen tänkte jag klippa mitt hår idag, men lider en av nostalgica nervosa blir dagarna inte alltid som planerat, istället för effektivitet blir det mer kaffe, högre Camera Obscura och fler påbörjade brev. Jag orkar inte ens vara lustig idag, det är speciellt. Annars håller jag mig borta från internet när jag påvisar homo sapiens sapiens-symptom, men idag kände jag att jag lika gärna kan dela med mig. I nöd och lust era jävlar.
Här är lite av det Jemaine bjuder mig på idag:


Jag, sextån bast i kallhäll. Pudelpermanentad parallellt med AnnaMaria.


Gammgoahuset


Mitt rum på gula gatan


Sextonåriga sjöfestdeltagare. Antagande: de enda sextonåriga sjöfestdeltagarna i världshistorien.


Jag, sjutton år i Umeå och med coola frillan


Fin dag med våghalsiga trefemmorna

Vi och haga


Bakisförmiddagar


Och såklart älven

I'll keep on working dis

På G

Idag försov jag mig. Jag försov mig inte en timme. Jag försov mig inte två timmar.
Jag försov mig sju timmar. Jag sov så länge att skoldagen kom och gick medan jag dansade omkring i den psykadeliska värld som drömmar utgör. Klockan två igår natt gick jag in i sömnstadiet för att vakna upp TRETTON (13) timmar senare. Denna "dag" har därför varit jävligt underlig, ungefär nu, när klockan är 01.36, känner jag att det är dags för middag och rapport. Men så är det givetvis inte, utan jag måste lägga mig ner och blunda tills jag somnar igen, när nu det blir. Det är möjligt att jag tar till televisionen, eller så plockar jag fram min pyzzellåda och skapar något jävligt fult.

Mozengirl/Dedicated to Mary

HEJ. Nu har min kära syster lämnat mig i stan, dock lämnade hon mig med en brödrost av finaste slag och jag skulle inte kunna klaga ens om jag försökte. Det har varit en bra helg med trix och trollerier och annat. I lördags ståuppade jag på Open Jam, och det var väldigt roligt, skojsig publik och skojsig jag som drog min nya rutin (som vi i branschen kallar det) om Paul Anka. Nu vill jag shoWwa mer, men vet inte riktigt var jag ska börja, borde köra i vind innan självföraktet hinner ikapp. Idag blev jag intervjuad till en slags tidning om klimatserierna, det var kul men jag kunde inte sluta vara helt medveten om att jag blev fotad, pozade som en botoxhäxa från beverly hills. En jävla nybörjare är vad jag är, önskar att jag var som Amy Diamond (född med fallenhet) (samt antastad av Christer Sjögren).

Försökte just skypa med mary, men Gunilla motsatte sig vårt umgänge. Sorgen är påtaglig.
Nu: cykla till Tora och koka soppa av morot, potatis och kanske lök. Sen: oslipat. Fezt
HEJDÅ

En annan ber en bloggursäkt

Jag bloggar lika dåligt som blondinbella på nedåttjack, men det finns naturliga förklaringar. Har varit busy med ståupp, lov och systerbesök. Och allt detta är ju förstås prioriterat över sketen datorverksamhet, men jag känner ändå ett behov av att be alla mina miljoner fans om ursäkt. Hoppas att ni klarar er, låt dessa ord bli ert ljus i mörkret.
Jag bjuckar på en skojsig bild på mig och Elin som togs av Frida för två år sedan, när vi hade vinterpicknick. Behöver jag tillägga att jag växt upp i norrland


Nu ska jag lana med min syster, och sen hoppas jag få se "Djävulen bär prada 2", om den nu finns.
Cs Sn@rt

Det roliga skämtet

Nu börjar dagen, HEPP.

Ett helt blogginlägg tillägnat mina växter

Växtbloggandet måste få växa fram (vitsig) så jag kan börja med att presentera er för Jan Myrdal, Orkidén (död sedan några månader) Miss McKinsey och Klemens. Här när vi alla hängde på Haga en kväll i Maj:

Hela gänget!

Jan Myrdal hamnar lite i skymundan längst till vänster, men han har idag lärt sig att ALDRIG, inte för en sekund anpassa sig efter någon annan. Jan har krävt sin plats i i rummet och lever och frodas idag mer än någonsin. Innan han flyttade in till mig levde han ett trist liv på Umeå universitet, fick för lite uppmärksamhet och ingen växtnäring alls. Men nu. Nu har Jan Myrdal allt.
Till höger om Jan står Orkidén, som tyvärr är död idag. Orkidén kritiserade alliansens reformer och mördades av regeringen.
Bredvid Orkidén står Miss McKinsley. Hen är en pelargon och följaktligen väldigt svårhanterlig. Egentligen tillhör Miss McKinsley pelargonsorten "Drottning Ingrid", men efter några svåra tonår gjorde hen uppror och bytte namn till det lite slynigare Miss McKinsley.
Klemens som står längst till höger har idag förlorat sin blomma, den blev plockad av en sprutnarkoman som bröt sig in genom mitt fönster. Eller nä. Så var det inte. Den bara dog. Och även om Klemens aldrig kommer få tillbaka sin oskuldsfullhet hoppas jag att en ny blomma kommer till våren. Annars jävlar.

Det var en del av THA GANG. Idag har vi två nya medlemmar; Elsy, den skånska kaffeplantan samt Pol, en basilikaplanta som jag just nu kämpar för att hålla vid liv. Ni kan dock få se en bild från när jag och Pol först möttes. Pol fick jag av Amanda julen -08

Luv @ first sight


KJAMIS

Jaha!

Som uppföljning till det senaste, lite lågmälda, inlägget om växtnäring kommer snart...
...ETT HELT BLOGGINLÄGG TILLÄNGNAT MINA VÄXTER! Det blir fest, det blir bra stämning, det blir cool.

Med detta lämnar jag er, eftersom jag ska till biblo och hämta hem Montecore samt fika med Felicia. Men växtbloggningen kommer snart. Fyfan vad kul det blir ändå, för alla.

En anekdot till vill jag dock delge er: igår var jag på debaser och svirade, vilket var väldigt trevligt. Idag när jag kom ner i köket hittade jag en lapp som jag skrev till mig själv innan jag gick och la mig: 28/10 OBS SPIS=AVSTÄNGD!!! EJ JAG SKYLDIG OM BRAND!!

Mvh/enkul_chey91

Jaha.

Det är underligt att det jag känner mig mest lycklig över just nu är att jag köpt växtnäring. Jag tittar på växtnäringen där den står i fönstret. Jag ler när jag tänker på hur bra det kommer vara för mina älsklingsväxter när dom får näringen. Jag blir verkligen jätteglad. Åh, växtnäring du kommer precis i rättan tid.
Jag vet inte om det här inlägget är tragiskt. Kanske det, men så får det vara i en värld som är så jävla sjuk som den här. Nu ska jag utfodra mina vackra, vackra, vintertrötta växter.

Killar gillar inte roliga tjejer

I KVÄLL, mina damer och herrar, ska jag skämta och showa på Harrys. Det blir en historisk afton med skratt, vitsar, sexism och ångest (observera att jag chansar) Och inte är det bara jag, ÅHNEJ! 12 andra putslustiga individer kommer husera i lokalen. Det MÅSTE också nämnas att det är Ladies Night, vi är alltså ett gäng med tillhörande vaginor på scenen! Det är viktigt att ni har det i åtanke när ni kommer till tha club, var beredda på skämt om mens, äggstockar, graviditet och annat exklusivt för honorna i arten.

Nä. Nu försökte jag göra mig lustig igen. Måste lära mig att sluta med det. Allt ovan är dock sanning (läs: modifierad sanning) och jag är nervös. Jag ska skämta om min könsidentitet samt prata om varför jag inte tror på hormoner.

UPPLAGT FÖR EXTREMA SKRATT

Efter-gigs-notering klockan 00.11: ej upplagt för extrema skratt. MÅSTE minnas att använda sk. "PUNCHLINES", annars blir det inget av. Enkelt egentligen, komma på något ordinärt, komma på något skojs som twistar till, kanske en lek med ord. Stand up är för simpelt för mitt geni (läs: gick inte så jevla bra, helt okej men ändå...mjavafan kanske ska satsa på en ordentlig utbildning istället?)

Helg

I helgen har jag varit i Stockholm och myzt med min familj samt tagit "arty" bilder vid "oväntade" tillfällen, som på tunnelbanan och på Sara Granérs utställning. Jag har också beskådad perfomance i form av Gob Squad's Kitchen, ätit mat, träffat Alex och Sigrid och shoppat strumpor. Mye godt.




Mamma agerar kulturtant på min beställning. Är mycket nöjd med resultatet. Jag lyckas fånga allt i mina bilder. Kanske ska skita i stand up:en och blir fotograf. Ja.

Will there ever be a boy, born, who can swim faster than a shark?

Idag är det fredag och jag är ledig, detta innebär att jag packar kappsäcken och beger mig till Stockholm. När jag sedan kommer hem på måndag har jag endast en dag att förbereda mig inför mitt andra standup-gig, som kommer vara på Garva Comedy här i staden M. Det är obehagligt samt roligt och jag skiftar mellan att tänka "fänn vad skojs, really cool and hippt yeah" och "Varför? Varför vill jag göra det här? Kan jag inte skriva en bok i stället? Fuck me, jag är ett as".
Jag är en väldigt komplex individ. Lite som Marcus Birro. Men mindre känd.

Needs

Just idag skulle jag behöva en hundpromenad så himla mycket. Det som gör detta omöjligt är att jag ETT inte har någon hund, och TVÅ att det inte finns riktig natur här. Jag är fruktansvärt missnöjd. Som ett missunnat spädbarn.

Vuxenproblem

Jag hade glömt en faktura. Nu är den betalad, men en dag för sent. Vad händer nu? Kommer jag behöva betala tusentals kronor i skadestånd? Kommer jag bli steriliserad? Kommer jag att få en "prick" i mitt register? Blir det hädanefter svårare för mig att få jobb? Kommer jag kunna få jobb över huvud taget? Kommer jag behöva sälja mina möbler på blocket och flytta till en småstad?

Dessa är alla frågor som jag inte kan besvara.

Vattenproblem

Det finns människor som inte har något vatten. Sen finns det människor som har helt absurt mycket vatten, som jag till exempel. Jag kan få vatten NÄR SOM HELST. Om jag vill kan jag duscha en gång i timmen och dricka flera liter a-n-y-time. Ändå är jag inte nöjd. Jag måste duscha, och jag vill inte göra det. Jag har det gött här!! Men jag måste gå och duscha. För detta går inte.

(Har min blogg reduerats till endast gnäll? Detta måste jag göra något åt. När jag duschat. Och sovit. Och gått i skolan. Och gjort sånt som en gör i livet. Som att duscha.)

Hjärnsubstans

HEJ! Jag har bara sovit tre timmar i natt. Jag vill sova. Jag får inte sova! Jag har antastat mig själv genom att skjuta fram arbete till dagen innan (eller egentligen...tre dagar efter deadline) Därför måste jag skriva. Om Kongo och Rwanda.
Igår hade jag en mycket trevlig kväll med Felicia och Tora och på grund av detta är min hjärna inte i toppskick idag. Tyvärr var min dokumentation av gårdagen undermålig och jag kan inte berika era liv med bilder.
Nu är det dags att skriva. Det här kommer gå fruktansvärt dåligt. I can tell.

SÅDÄR

Nu vet jag vad ni tänker: ahå det gick så dåligt på stand up-giget att du höll dig borta från internet EN HEL DAG!! Sanningen är inte den, utan snarare att jag haft skolarbete som jag suttit och stirrat på. Det gick bra i onsdags! Tror jag! Tyvärr kan jag inte credda mig själv för mycket för jag är en hunsad kvinna! Men jag tror att det gick bra! Det kändes bra och jag fick fin respons!
Så nu vill jag fortsätta. Snart stiger väl det här skojsandet mig åt huvudet och jag står på någon vägkrog utanför Eslöv och skämtar friskt om hur tokigt det kan vara när barnen ska skjutsas till dagis och mannen bara kollar på sporten. Vad vet jag? Det var kul i alla fall, och det var väldigt många duktiga komiker där.

För tillfället är jag lika stressad som jan björklunds städerska, jag har väldigt mycket skit att städa upp och strukturera och fixa. Och ändå sitter jag här! Någon borde injicera mig med H1N1 som straff. Nu: EFFEKTIVITET.

Eller?

Just NU, FIERCE

Wish me L-U-C-K! Snar är det jag som cyklar till västra hamnen och underhåller med mig fantastiska persona i tre minuter. Jag har fått peppmusik av Lil'Mary:


HEJDÅ!!

Dagens craving

Gårdagens synd, dagens assrape

Igår videobloggade jag. Idag har jag fet hy, stora glasögon, illasittande jeans och ett nyvunnet intresse för teknik och det periodiska systemet. Trots detta försöker jag hitta peppig musik, för jag är lite väl nervös inför min PREMIERE i morgon kväll. Sen blir jag sur, för jag borde inte vara Så nervös inför tre minuters skitsnack, jag menar: det ABSOLUT värsta som skulle kunna hända är
1. att jag helt sonika kräks. Om detta sker kommer jag att fake-svimma och sedan förklara att jag lider av EpicpukeSyndrome och inte kan ro för mina uppkastningar.
2. att jag helt glömmer allt och inte kan få fram ett ord. Om detta sker kommer jag att helt sonika kräkas och sedan fake-svimma, därefter kommer jag att förklara att jag lider av EpicpukeSyndrome och inte kan ro för mina uppkastningar.
3. att ingen, någon gång under de 180 sekunderna av min show, skrattar. Om detta sker kommer jag att helt sonika kräkas och sedan fake-svimma, därefter kommer jag att förklara att jag lider av EpicpukeSyndrom och inte kan ro för mina uppkastningar.

Vattentät jävla plan. Stand up kanske är kul. Det vet jag inte förän i morgon kväll. Gissning: stand up är nog inte kul.
Men nu LCD Soundsystem och peppning med hjälp av det äckligaste i världen:

NU HÄNDER DET

Låten jag lyssnar på idag

Bind me, gag me, take me to the bunny ranch
People dying, kill me in the packing house
Even you have to win sometimes, dear
Poison needles, smoker, break a broken window, mind you.
One kiss, two kiss, how d'you make it look like that?
Do me, doggy, rape me in the parking lot
Even you have to win sometimes, dear
Poison needles, smoker, break a broken window, mind you.
Bind me, gag me, take me to the bunny ranch
Bind me, gag me, take me to the bunny ranch

Aah, vilket härligt tonårligt inlägg! Äntligen lever jag efter min egen åldersgrupps normer! Lyrics och bild på söt_musikkille_82, I WIN. Idag är det söndag för alla freaks därute som inte lyckats ta reda på det på annat vis. Söndag kan vara schent. Den här söndagen är inte schen. Den här söndagen innefattar bara ångest och snor och därför glädjer jag mig åt min tonårliga obsession och googlar bilder på Adam Green och tänker nu dricka kaffe och kolla på The Office. På riktigt så är det åttonde gången jag börjar kolla igenom boxen, det har gått från att vara ett fantastiskt tidsfördriv till att bli en varningssignal. Men The Office, jag tror aldrig jag kommer kunna älska en serie mer.
/Tonårstjejen_emo

Breaking the normz

Lägger upp en bild, PÅ EN LÖRDAGSKVÄLL! Nu ska jag göra middag, sen: malmönatt eller hemmamyz. Oi wouldn't know.

Vår bakgård.
Det var allt jag ville delge er (dig)

En fredag i livet

Jag somnade vid tio igår och vaknade vid tio idag. Jag har drömt fruktansvärt mycket under dessa tolv timmar som jag varit i koma, bland annat kan jag erinra mig en diffus följetång om mig och en ond tvilling som misshandlade mig likt en undergiven maka. Schizofreni eller bara symbolik? Ingen vet. Jag drömde också att Malmö utgjordes av ett stort torg, gigantiska stall och en milslång sandstrand. På denna sandstrand gick jag och fick sällskap av olika människor och...hästar. Härom dagen när jag somnade efter skolan drömde jag att jag gick på stan och mötte en stor hund klädd i keps. Vi stirrade på varandra under tystnad för att sedan gå förbi varandra.
Nu ska jag duscha och sen cykla till bibloteket.


Hunden jag mötte i min dröm, på bilden för tillfället utan keps (men med sitt jaktbyte, som hånas på lågstadievis)

Da Buzz

Jag har tittat på så mycket South Park att jag nu tror att jag tittar på en konstig serie när jag lever mitt vanliga liv. Jag har också känt ett slags underligt behov av att skriva med versaler. JAG VILL SKRIVA SÅHÄR!! Kanske är jag desperat inombords, desperat efter uppmärksamhet. Jag tassar omkring med mina...motsasten till versaler...och önskar att jag fick vara en frodig kvinna i förkläde som brusar upp och skriker samt gråter offentligt. MEN NÄÄÄÄ!!!! I'll keep on working my...opposites to versaler. Vad är det för ord jag inte kommer på? Vad i helvete?

Nu: en sak jag minns från min barndom.
Jag HATADE, och då menar jag fullkomligen HATADE, "Da Buzz". Ett slags band som var med på alla "Absolute Music 33"-cd's. Jag köpte alla dessa absolutemusic-cd's och det var alltid med någon låt av Da Buzz. Varje gång deras låtar kom igång bytte jag och svor barnsvordomar (alltså något mesigt typ: fytusicken!) Men jag verkligen hatade dom. Idag förstår jag förstås det, men samtidigt: en tolvåring som diggar idol-daniel (ni vet från Umeå? Första vinnaren? Jag har kort på honom från en signering i kungspassagen!) borde väl inte förkasta Da Buzz så rått? Jag lyssnade för fan på sclub7! Och...westlife! Och ändå tyckte jag att Da Buzz var det värsta som hänt musikvärlden, någonsin. Coolt med ställningstagande kan en tycka, men också väldigt konstigt. Jag önskar att jag fick intervjua den tolvåriga Moa som önskade death upon Da Buzz. Jag skulle säkert säga typ "nämen dom är så himla dåliga! usch". Sen inget mer. En jävla bedragare var jag. Da Buzz, om ni läser detta: jag ogillar er fortfarande, men idag har jag argument för min sak.

*Älskade*

HATADE!!!!

Det bästa botemedlet

...mot allt är helt klart detta:

(obs: förlåt för att jag bara lägger upp spexbilder och spexvideor hela tiden. Men VÄNJ ER ERA HOROR!...skoja, men det är min grej, det här med spexvideor och spexbilder) (obs: denna video är egentligen inget spex, jag älskar dessa människor och deras verk som om de vore mina egna barn)

Mrs funnyman

Idag sov jag efter skolan, fast jag trodde att jag inte skulle göra det. En märklig upplevelse. Nu är jag oroväckande trött och mår illa och fryser. Min slutsats är alltså att jag inte bör sova på andra timmar än nattetimmarna. Jag mår ungefär såhär:

Jag kommer köra mitt första stand up-gig nästa onsdag i Malmö, så är du här, kom inte. Skojsar...klart du ska. Det kommer att bli fruktansvärt roligt. Jag är dock i chock (comedy-rim!) eftersom jag trodde att det skulle dröja månader innan jag fick en tid på scenen, men nä! Här i storstan går allt snabbt. Nu måste jag försöka göra mig lustig över...manligt och kvinnligt, för det lär blir min nisch...på mitt enda gig.
Kjamis

Framtidsyrke: violinist

Jag funderar över karriärsval. Är jag inte för ung för det? Hjo. Men i alla fall. Jag måste ju få ta reda på vad jag vill göra, kanske blir det till att skapa soundtrackz till sådana här videos?
Undra om det var såhär när dom klippte ihop denna rävvideo:
Klaudio McSilverhorn: Okej...då har vi en räv som fångar en råtta. Det är väl lite sorgligt? Eller?
Maud Schiffs: Ja. och lite mäktigt.
K: Blir det violan?
M: Ja, troligtvis. Vi vill att tittarna ska Känna något när de ser detta. Så fiol eller viola.
K: Kan vi försöka locka fram titanic-sorgen?
M: Ja, men också med en underton av triumf. Det är ju positivt liksom, att räven fångar gnagaren. Det är ju något vi vill förmedla. Den där glädjen av att fånga en gnagare som levt under snön.
K: Då blir det viola.
M: Eller fiol.

hejrå

Dagens outflykt

Jag återvänder med mitt bakishuvud till datorn och tänkte skriva ner observationer som gjordes under dagens enda aktivitet - veckohandeln.

Veckohandeln
Jag handlar (kul kuriosa är att jag endast har på mig tights och lila jacka och i fejjan rödsprängda tröttögon och sur mun). Jag ser en liten, liten man. Han går lite stappligt och har vitt hår. När jag ska betala ställer jag mig bakom honom och ser vad han handlat:
1. En banan
2. En jätteliten påse chips
3. En miniliten chokladkaka (alltså den allra, allra minsta)
4. En liten tub räkost
Jag tänker att han är fantastisk.
Jag går ut. Jag ser två människor som ser exakt likadana ut. De har helsvarta träningsdressar i något slags prasselmaterial, de har små svarta solglasögon och röda mössor. Jag tänker att det är ett spex. De verkar seriösa. Jag tänker att de är fantastiska.

När jag går hem ser jag också ett barn i vagn som håller i en gul plasttallrik, och i den ligger barnets snacksz: korv. Små bitar korv. Bara. Är inte det konstigt? Eller är det bara för att jag är vegetarian som jag tycker det? Men kom igen! Ge ditt barn en banan eller en liten tub räkost. Inte korv. Inte korv sådär i små bitar i en gul plasttallrik på stan. Nä.

Gissa vad

HEPP! Så har ännu en festiv helg passerat, och jag måste tänka på det där andra. Det som kommer mellan helgerna...vahettere...vardagen! Justja. Såus. Jag är himla dålig på att skriva här ATM men jag återkommer mycket snart. Tills vidare får ni en bild att begrunda. Den som listar ut gåtan vinner en iller.

Gåta: vad föreställer bilden?

ps. vi stötte på en Dansk igår, han var full och skabbig och använde ordet "röv" i en mening = exaltation ds.
ps. det var tyvärr varken Nik eller Jay ds.

Undskyld my baby

Nu är det helg

Den konstiga dagen

Jag har stött på två underliga grejer, tankefällor, idag.
Den första: på bussen klev en tjej på. En helt vanlig tjej. FÖRUTOM ATT HON HADE EN FRUKTANSVÄRT LITEN MUN!! Den var så liten att jag på riktigt (!!) när jag tittade på henne trodde att hon inte hade en mun utan bara ett hål under näsan!!! Det här låter sjukt, och det var väldigt, väldigt sjukt.
Det andra: jag kom hem och när jag tittade på mina fötter upptäckte jag att de var torra. Min spontana tanke var då att jag fått diabetes. Var har jag fått det ifrån? Det är väl ändå felaktig information?
Ja, det var den konstiga dagen. Den var ändå lite bättre än den sorgsna dagen. Det måste en ändå säga.


Denna gamla bild fann jag på min externa hårddisk Jemaine. Den är ungefär lika konstig som den konstiga dagen.

Fullmåne (?)

Idag har jag varit väldigt vemodig/känslig/skör. Jag kände mig fruktansvärt sorgsen när jag såg en häst på löpband i skolan (jag går på en skola i "lantligt miljö"). Jag höll ett sorgset och desperat tal om hur hästar inte vill vara med i trav och träna på löpband utan springa med manen fladdrandes på en äng med sin hästfamilj (obs: uttalande ej underbyggt av fakta). Vidare ville jag också gråta när jag läste boken "äga rum". Varför? Jag vet inte. Min sorgsna peak uppnåddes när jag gick hem från bussen, och på marken låg/satt en duva. En duva. Ensam. Till synes handikappad. Ensam. I Världen. En DUVA. En gång fredens symbol men idag en symbol för skabb och snusk (obs: detta är ej underbyggt av fakta). Duvan hade nog skadat sig, för den försökte ta sig upp. Tusen miljarder människor gick runt om den och alla tittade besvärat ner på duvan som bara låg där och dog mer och mer för varje minut. Jag stannade (sant), jag ville vara med duvan när den dog. Men det var så mycket folk och jag ville inte gråta å duvans vägnar in public. Men det var bara jag som stannade vid duvan. Sen gick jag hem och var ledsen. Nu är jag ledsen. Allt är så himla sorgligt och ingenting är roligt egentligen. Förutom en sak:

Fan alltså jag är som Henrik Schyffert, när ska jag bli seriös? Svar: kanske när jag fyller fyrtio.

Wahlgren och jag

Nu har jag färgat mitt hår mörkare brunt och klippt det så att jag ser kriminell ut, med massa kala fläckar och jack. När jag skulle köpa färg tänkte jag -vafaeeeeendå! hur ska jag kunna välja bland alla fräscha hår? Så såg jag ett bekant face - PERNILLA WAHLGREN! Flashback till tvstund när Pernilla säger något i stil med "Neeej mamma, mitt hår är jääättemjukt och inte alls slitet och dessutom är det avocado i den här hårfärgen! JA, häftigt va? Massa frukt och grejer, EN HELT NY FORMULA! MED EXTRAKT FRÅN NEJLIKABLAD, OLJA UTPRESSAD UR ÄPPLEN OCH OLIVER OCH SAFT FRÅN EN ROS!!" Något sånt. Och jag tänker givetvis: den färgen blir det.
Conclusion: vill du sälja hårfärg (till mig) ha med en känd person i reklamen som ljuger och ler psykotiskt.

Förebilden --<---@

I morgon åker jag till Göteborg och går på finteater och besöker bokmässan och hänger med syster och hennes crew, det blir fett.

Je som int finns i södr

Umeå-stråket

Influensa utan svin och blodsband

Idag är jag sjuk. Jag somnade sjuk, vaknade sjuk och förblev sjuk. Igår gick jag och la mig klockan åtta och somnade omedelbart för att vakna tolv timmar senare och ringa och sjukanmäla mig. Jag har endast tittat på six feet under hela dagen, med undantag för snabb glassätning med Anna och hennes kompis. Tur är det att en av mina kära systrar varit och hälsat på de senaste dagarna, så jag har fått göra aktiviteter av rang, jag kan alltså helt lugnt vara litt sjuk utan att bli helt uttråkad (för det blir jag så himla lätt, en dag utan inplanerade aktiviteter och ni hör mig -nä kom igenrå! ere fest elller?)

Här är en av samtliga tre som hängt i samma livmoder som jag, när en har sådana saker gemensamt är det upplagt för fest. Denna bild är från lördags, ute på ribban efter bad i hav när jag framstod som underlig eftersom jag tog kort på Maja som pratade med Shayne


Nu ska jag snart skypa med Toronto och sen kanske London. För sån är jag.