Det var en sån dröm som man nästa dag kan skratta åt (t.ex. eftersom jag i drömmen undrade vad folk twittrade om det som hände LOL) (eller pga den lite roliga detaljen att jag typ var messias i drömmen och fick åka en specialbuss för jag hade "ett uppdrag" HEJ SJÄLVBILD) (eller eftersom att drömmen hade återkommande inslag som var misstänkt lika sekvenser ur Lost)
Men hur skämtsam drömmen än framstår så här i efterkonstruktionen undkommer jag inte: den fysiska rädslan. Jag kan inte bestämma över min kropp. Den har påkallat reptilhjärneaktivism och är beredd att fly från apokalypsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar