G'day. Sjuk? -Ja. Bättre? -Ja.
Idag har jag färdats in till stan och fikat med märi, det var A pleasure, även om jag var yr av halvfeber och kastade muterade virus på mitt sällskap. Jag är relativt faschinerad av mig själv, jag har nämligen hamnat efter i alla ämnen i skolan på grund av att jag ju inte varit där - efterhamningen är ett oundvikligt ont. Men här kommer den efterlängtade twisten; det bekommer mig verkligen inte. I två och en halv timme satt alltså jag och maria på biblotekscafeét och diskuterade hurvida Mr. Big är en ful manstjock sexist eller en het man i sina bästa år (gissa vems åsikt) och inte en ända gång reflekterade jag över min rapport som ska in idag. Som jag inte börjat på än. En riktig lustigkurre är vad jag är. Idag sa min far:
-Ska du inte gå kvar ett år till då?
(jag) - Naa, nää alltså det ska jag ju ente...
(far) - Varför inte då?
(jag) - Nämen...jag känner inte för det
Detta är alltså numer min kära fars bild av mig, men som man kommunicerar får man leva.
Nu kommer snart min roomie hem, då ska vi göra middag. Yes.
2 kommentarer:
Mörka ögonbryn som buskar sig ovan en näsrygg lika krökt som en örn-näbb. En kropp lika hög som ett hus med vida axlar vilka sluttar innåt mot stadiga icke spéa lårbenshalsar som slutar en 150centimeters resa i svartlackade skor av sorlek 47.
Mr. Big är rätt grabb för Carrie, men är ful som en manstjock sexist. OJ vilken medlare jag är!
Skicka en kommentar