söndag 11 oktober 2009

Låten jag lyssnar på idag

Bind me, gag me, take me to the bunny ranch
People dying, kill me in the packing house
Even you have to win sometimes, dear
Poison needles, smoker, break a broken window, mind you.
One kiss, two kiss, how d'you make it look like that?
Do me, doggy, rape me in the parking lot
Even you have to win sometimes, dear
Poison needles, smoker, break a broken window, mind you.
Bind me, gag me, take me to the bunny ranch
Bind me, gag me, take me to the bunny ranch

Aah, vilket härligt tonårligt inlägg! Äntligen lever jag efter min egen åldersgrupps normer! Lyrics och bild på söt_musikkille_82, I WIN. Idag är det söndag för alla freaks därute som inte lyckats ta reda på det på annat vis. Söndag kan vara schent. Den här söndagen är inte schen. Den här söndagen innefattar bara ångest och snor och därför glädjer jag mig åt min tonårliga obsession och googlar bilder på Adam Green och tänker nu dricka kaffe och kolla på The Office. På riktigt så är det åttonde gången jag börjar kolla igenom boxen, det har gått från att vara ett fantastiskt tidsfördriv till att bli en varningssignal. Men The Office, jag tror aldrig jag kommer kunna älska en serie mer.
/Tonårstjejen_emo

lördag 10 oktober 2009

Breaking the normz

Lägger upp en bild, PÅ EN LÖRDAGSKVÄLL! Nu ska jag göra middag, sen: malmönatt eller hemmamyz. Oi wouldn't know.

Vår bakgård.
Det var allt jag ville delge er (dig)

fredag 9 oktober 2009

En fredag i livet

Jag somnade vid tio igår och vaknade vid tio idag. Jag har drömt fruktansvärt mycket under dessa tolv timmar som jag varit i koma, bland annat kan jag erinra mig en diffus följetång om mig och en ond tvilling som misshandlade mig likt en undergiven maka. Schizofreni eller bara symbolik? Ingen vet. Jag drömde också att Malmö utgjordes av ett stort torg, gigantiska stall och en milslång sandstrand. På denna sandstrand gick jag och fick sällskap av olika människor och...hästar. Härom dagen när jag somnade efter skolan drömde jag att jag gick på stan och mötte en stor hund klädd i keps. Vi stirrade på varandra under tystnad för att sedan gå förbi varandra.
Nu ska jag duscha och sen cykla till bibloteket.


Hunden jag mötte i min dröm, på bilden för tillfället utan keps (men med sitt jaktbyte, som hånas på lågstadievis)

torsdag 8 oktober 2009

Da Buzz

Jag har tittat på så mycket South Park att jag nu tror att jag tittar på en konstig serie när jag lever mitt vanliga liv. Jag har också känt ett slags underligt behov av att skriva med versaler. JAG VILL SKRIVA SÅHÄR!! Kanske är jag desperat inombords, desperat efter uppmärksamhet. Jag tassar omkring med mina...motsasten till versaler...och önskar att jag fick vara en frodig kvinna i förkläde som brusar upp och skriker samt gråter offentligt. MEN NÄÄÄÄ!!!! I'll keep on working my...opposites to versaler. Vad är det för ord jag inte kommer på? Vad i helvete?

Nu: en sak jag minns från min barndom.
Jag HATADE, och då menar jag fullkomligen HATADE, "Da Buzz". Ett slags band som var med på alla "Absolute Music 33"-cd's. Jag köpte alla dessa absolutemusic-cd's och det var alltid med någon låt av Da Buzz. Varje gång deras låtar kom igång bytte jag och svor barnsvordomar (alltså något mesigt typ: fytusicken!) Men jag verkligen hatade dom. Idag förstår jag förstås det, men samtidigt: en tolvåring som diggar idol-daniel (ni vet från Umeå? Första vinnaren? Jag har kort på honom från en signering i kungspassagen!) borde väl inte förkasta Da Buzz så rått? Jag lyssnade för fan på sclub7! Och...westlife! Och ändå tyckte jag att Da Buzz var det värsta som hänt musikvärlden, någonsin. Coolt med ställningstagande kan en tycka, men också väldigt konstigt. Jag önskar att jag fick intervjua den tolvåriga Moa som önskade death upon Da Buzz. Jag skulle säkert säga typ "nämen dom är så himla dåliga! usch". Sen inget mer. En jävla bedragare var jag. Da Buzz, om ni läser detta: jag ogillar er fortfarande, men idag har jag argument för min sak.

*Älskade*

HATADE!!!!

onsdag 7 oktober 2009

Det bästa botemedlet

...mot allt är helt klart detta:

(obs: förlåt för att jag bara lägger upp spexbilder och spexvideor hela tiden. Men VÄNJ ER ERA HOROR!...skoja, men det är min grej, det här med spexvideor och spexbilder) (obs: denna video är egentligen inget spex, jag älskar dessa människor och deras verk som om de vore mina egna barn)

tisdag 6 oktober 2009

Mrs funnyman

Idag sov jag efter skolan, fast jag trodde att jag inte skulle göra det. En märklig upplevelse. Nu är jag oroväckande trött och mår illa och fryser. Min slutsats är alltså att jag inte bör sova på andra timmar än nattetimmarna. Jag mår ungefär såhär:

Jag kommer köra mitt första stand up-gig nästa onsdag i Malmö, så är du här, kom inte. Skojsar...klart du ska. Det kommer att bli fruktansvärt roligt. Jag är dock i chock (comedy-rim!) eftersom jag trodde att det skulle dröja månader innan jag fick en tid på scenen, men nä! Här i storstan går allt snabbt. Nu måste jag försöka göra mig lustig över...manligt och kvinnligt, för det lär blir min nisch...på mitt enda gig.
Kjamis

måndag 5 oktober 2009

Framtidsyrke: violinist


Jag funderar över karriärsval. Är jag inte för ung för det? Hjo. Men i alla fall. Jag måste ju få ta reda på vad jag vill göra, kanske blir det till att skapa soundtrackz till sådana här videos?
Undra om det var såhär när dom klippte ihop denna rävvideo:
Klaudio McSilverhorn: Okej...då har vi en räv som fångar en råtta. Det är väl lite sorgligt? Eller?
Maud Schiffs: Ja. och lite mäktigt.
K: Blir det violan?
M: Ja, troligtvis. Vi vill att tittarna ska Känna något när de ser detta. Så fiol eller viola.
K: Kan vi försöka locka fram titanic-sorgen?
M: Ja, men också med en underton av triumf. Det är ju positivt liksom, att räven fångar gnagaren. Det är ju något vi vill förmedla. Den där glädjen av att fånga en gnagare som levt under snön.
K: Då blir det viola.
M: Eller fiol.

hejrå

söndag 4 oktober 2009

Dagens outflykt

Jag återvänder med mitt bakishuvud till datorn och tänkte skriva ner observationer som gjordes under dagens enda aktivitet - veckohandeln.

Veckohandeln
Jag handlar (kul kuriosa är att jag endast har på mig tights och lila jacka och i fejjan rödsprängda tröttögon och sur mun). Jag ser en liten, liten man. Han går lite stappligt och har vitt hår. När jag ska betala ställer jag mig bakom honom och ser vad han handlat:
1. En banan
2. En jätteliten påse chips
3. En miniliten chokladkaka (alltså den allra, allra minsta)
4. En liten tub räkost
Jag tänker att han är fantastisk.
Jag går ut. Jag ser två människor som ser exakt likadana ut. De har helsvarta träningsdressar i något slags prasselmaterial, de har små svarta solglasögon och röda mössor. Jag tänker att det är ett spex. De verkar seriösa. Jag tänker att de är fantastiska.

När jag går hem ser jag också ett barn i vagn som håller i en gul plasttallrik, och i den ligger barnets snacksz: korv. Små bitar korv. Bara. Är inte det konstigt? Eller är det bara för att jag är vegetarian som jag tycker det? Men kom igen! Ge ditt barn en banan eller en liten tub räkost. Inte korv. Inte korv sådär i små bitar i en gul plasttallrik på stan. Nä.

Gissa vad

HEPP! Så har ännu en festiv helg passerat, och jag måste tänka på det där andra. Det som kommer mellan helgerna...vahettere...vardagen! Justja. Såus. Jag är himla dålig på att skriva här ATM men jag återkommer mycket snart. Tills vidare får ni en bild att begrunda. Den som listar ut gåtan vinner en iller.

Gåta: vad föreställer bilden?

ps. vi stötte på en Dansk igår, han var full och skabbig och använde ordet "röv" i en mening = exaltation ds.
ps. det var tyvärr varken Nik eller Jay ds.

fredag 2 oktober 2009